Nu vet jag att det blev ett vackert landmärke!

Ja, det  tog tid. Men nu är jag övertygad om att det blev en vacker byggnad. Min kritik bestod närmast i att byggnaden blockerade utsikten mot Blockhålssundet. Den föregående byggnaden var ju så låg att skogen på andra sidan syntes. Alltså tyckte jag att den nya blockerade utsikten på ett lite trist sätt. Men dels var jag på musikmötet i somras, när Björn Ulvaeus och Zabina Ddumba höll i samtal om musik. Jag såg hur byggnaden samsades med vattnet och hur arkitekten tänkt – helt klart blev det snyggare än den gamla sunkiga smörjhallen. Dels såg jag hur månen steg mellan huskropparna och då blev jag såld.

Kategorier: Bildkonst

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sex − 3 =